Mikaela

Inför denna säsong så gick jag över till Täby FC tillsammans med lillasyster och några andra lagkamrater från Täby IS. Täby FC har alltid varit en bitter konkurrent och det har inte varit den vänligaste av relationer vi har haft. Så det var med blandade känslor som man bytte ut loggan på bröstet inför denna säsong. Klivet är stort från elitserien till division 2 och vi viste att vi ställdes inför en utmaning.


Vi startade säsongen med ett stort läger ute på Marholmen där fokus låg på att få ihop laget både På plan och Vid sidan. Därefter så hade vi en hel del träningsmatcher där man såg framsteg från match till match. Ett vrål taggat FC hade vid det här laget börjat bli något utav en lagmaskin men vi hade fortfarande en bit kvar. Men med ett par lagfester, en ny blogg och ytterligare några matcher i ryggen så stod vi redo för att dra igång serien med dunder och brak!!

Mål: Vi har som lag satt att vi ska kliva upp i Division 1 till nästa säsong. Jag personligen har satt ett lite högre mål, dels så ska vi vara obesegrade genom hela Division 2 (vilket jag vet är möjligt då jag har gjort den resan med Täby IS för några år sedan) men sedan satte jag att vi ska ha gjort 100 mål när säsongen är klar.

Vi fick turen att möta topp 5 lagen från den gångna säsongen redan från start och vi gick in tufft. Man märkte på tjejerna att viljan var stor och vi var sugna på att visa vad vi kunde. Vi hade en dipp i mitten på hösten där vi började vinna med udda målen igen men nu på slutet har vi visat upp ett spel som definitivt platsar i division 1. Vi ska inte heller glömma att vi har gått till final i Damjunior DM (vilket kan bli dyrt för Micke som utlovat en kryssning till laget om vi vinner).

Alla dessa framgångar som vi har gjort i år beror både lagprestationer och individuella prestationer. Många har klivit fram i år och visat att de vill vara med och slåss även nästa år. Därför vill jag lyfta fram några som har imponerat på mig den här hösten:
Jennifer Stålhult och Malin Söderberg som jag kände sedan tidigare och visste var riktigt bra har även visat sig starka i år, men det är inte det som imponerat på mig mest utan det är deras fokus på både träningar och matcher. Aldrig har jag träffat några som är så unga och så duktiga på att refokusera. När det är träning så ger de 100 % och på match ger de 100 %. De har motiverat mig många gånger när jag har haft en dålig dag. Keep it up!!
Fia Ununger och jag har spelat ihop i ett par år och hon har hoppat runt på alla positioner så vitt jag vet. I år har hon varit back och har hittat sin roll. Stabil och stark i alla lägen, spelar taktiskt smart och är en spelare man litar på när det gäller.
Matilda Norberg har varit lite utav en extra lillasyster till mig genom åren då hon och Moa är nära vänner därför är det extra kul att följa hennes framsteg. I år har hon tagit ett stort steg i sin utveckling som innebandyspelare. Hon får mer och mer förtroende och visar på ett stort spelsinne och tänker innebandy. Med lite jävla anamma och en gnutta extra självförtroende så kommer även hon att vara en pjäs att räkna med nästa år!

Vi har fortfarande mycket kvar att lära och utveckla och det är det som gör att min tro på detta laget är så stor.
Vi har alla möjligheter i världen att bli riktigt jävla bra. Och vi är redan på god väg, en klar serieledning med 12 poäng ner till närmsta motståndare är ett utav bevisen för detta, att vi är hittills obesegrade är ett annat.

Nu tar vi en välförtjänt ledighet och samlar kraft inför nästa år. Vi har haft en del skador under säsongen och ett tag var vi nästa fler ute hos Jimpa än i omklädningsrummet. Därför hoppas jag att alla tjejer håller igång under uppehållet och ser till att hålla flåset uppe och leker med boll och klubba så att vi slipper så många skador nästa år.
Den 6 Januari stampar vi igång igen och kör ett dagsläger i Slottshallen.

God Jul och Gott Nytt År

Önskar
Mikaela Hedlund